22 feb. 2008

Stor björkbärfis, Elasmostethus interstinctus.



Acanthosoma haemorrhoidale.

.
Så här vacker som nymf, vad månne det bli som vuxen?

Stinkkörtlarna lyser som silverknappar på ryggen. Hos den vuxne skinnbaggen finns stinkkörtlarna på undersidan. Men hos nymferna bidrar de till deras märkliga skönhet.

När den har vuxit till sig, blir det en taggbärfis. På bilderna ovan är den i sitt femte och sista nymfstadium.

På engelska heter den Hawthorn Shieldbug, hagtornsskinnbagge. Den äter gärna bär av hagtron, men lever även på andra lövträd, som rönn och även björk.





Äggen.

Äggen, ja dem hittar man lite överallt. I trädgården, på blommor och blad, på trädstammar, på husväggen, i blomkrukan inomhus. Ja, på badrumsgardinen till och med, har jag hört.

Inte vet jag vilka ägg som hör till vilken art, men den första bildens ägg hör i alla fall till den gröna! Hon promenerar just därifrån efter uträttad äggläggning. Platsen är stammen på en asp. Jag höll noga koll på äggen en lång tid framöver, med de kläcktes aldrig tyvärr.





Här är i alla fall ett gäng som precis har krupit ut ur sina ägg. Datum är 18 juni -07.


19 feb. 2008

Picromerus bidens, spetsbärfis.


Riktigt spetsiga axlar har spetsbärfisen. Liksom en ljus yttersta rand på skutellspetsen (som du ser mitt på skinnbaggens rygg).

Elasmucha ferrugata, blåbärsbärfis.

Icke att förväxla med spetsbärfisen är denna likaledes "spetsiga" men mindre och färggladare söta vän. I början på maj har de stor orgie i mina krusbärsbuskar, till min stora glädje.



"Hejdå, nu flyger jag till blåbärsskogen!" ... eller nåt... :-D

Dolycoris baccarum, vanlig bärfis.

Ja, vad kan man säga att det är för färg på den vanliga bärfisen? Violett? Purpur? Vinröd? Ja, såhär ser den ut i alla fall.



Lätt att känna igen på sina vitrandiga antenner!


Troilus luridus, trädrovbärfis.

Trädrovbärfisen känner jag igen på de ljusa fläckarna på näst yttersta antenn-segmentet.


Rödbent bärfis, Pentatoma rufipes.

Carl-Cedric Coulianos skriver såhär om den rödbenta bärfisen:

"Arten är på sommaren ljusare och på sensommaren-hösten mörkare brun ofta bronsartad.
Arten förekommer hos oss norrut till Dalarna och lever på ädellövträd (ofta ek, lind) samt på fruktträd. Den suger på knoppar och blad men också på småinsekter och larver. Den är tämligen allmän."


Baggen här ovanför är fotad den 6 juli, och baggen nedanför är fotad den 9 september.


En härlig och vacker stor bärfis, med taggar på axlarna och på hösten är skutellens nedersta del lysande röd. Den antar höstfärger ;-)


Skutellen är alltså den här trekantsliknande "plåten" mitt på skinnbaggarnas kropp.
Den är inte svår att känna igen, med sin röda skutellspets och en "rosentagg" på varje axel.

18 feb. 2008

Coreus marginatus, bredkantad skinnbagge.


Med sina fyra antennsegment (istället för fem) skiljer sig Stor kantskinnbagge från "bärfisarnas" skara. Ett läckert litet UFO som är vanlig i trädgården.